Hej då min gamla dröm !

Det är ju så skönt att göra sig av med gammalt skräp

brukar folk säga.

Med dom orden ringande i skallen och med påverkan från mitt rationella jag bestämde jag mig för att sälja min gamla Chevrolet Fleetline årsmodell 1950.

Den är ett renoveringsobjekt som jag inte gjort nåt åt på dom senaste 10 åren så nog låter det logiskt att den får gå vidare till nån yngre med lite mer fart på renoveringen. En skaplig slant fick jag också så allt borde ju kännas bra.

Men det gör det inte.

Det är inte bara en gammal bil och en gammal vän som försvinner.Det är min ungdomliga naiva entusiasm som till slut blir överbevisad om vad tiden gör med mig.

Ett misslyckande kommer i dagen.

Vad hände alla dessa år när Fleetlinen inte blev renoverad ?

Jag köpte huset...Renoverade och byggde ut...Blev särbo sen sambo och sen särbo igen med samma kvinna..Byggde Carport..Byggde växthus...Lagade mina bruksbilar...Lagade andras bilar..Huggde ved...Skottade snö...Jobbade ...lagade mat...Jag byggde biorum..Sprang på festivaler....Mina barn växte opp och flyttade ut...Jag tappade farten...Åren gick!...Det blev hela tiden lättare att hitta en anledning att inte ta tag i Fleetlinen.

Det är inte alls skönt att göra sig av med gammalt skrot.

Jag har upptäckt att jag hellre har gamla saker än pengar.

Hej då min gamla dröm !

 

 Nu ska jag sluta drömma och ta tag i mina andra renoveringsobjekt.